únverlangt
1.
2.
únverlangt
1.
2.
unverlétzbar, únverletzbar, unverlétzlich
1) недатыка́льны
2) непару́шны (закон)
Unverlétzbarkeit, Únverletzbarkeit
die ~ der Persón недатыка́льнасць асо́бы
únverletzt
únverlöschlich
unverméidbar, únvermeidbar, unverméidlich
Unverméidlichkeit, Únvermeidlichkeit
únvermerkt
1) незаўва́жаны
2) непрыкме́тны, неадзна́чаны
únvermittelt
Únvermögen
1) бяссі́лле, сла́басць
2)