выклю́чэнне н
1. Áusschließung f -, -en, Áusschluss m -es, -schlüsse; Exmatrikulatión f -, -en (з ВНУ);
выклю́чэнне са спі́саў Stréichung aus der Líste;
выклю́чэнне невядо́мага матэм Eliminíeren [Eliminíerung] der Únbekannten;
2. (вынятак) Áusnahme f -, -n;
у вы́глядзе выклю́чэння áusnahmsweise;
без выклю́чэння óhne Áusnahme, áusnahmslos;
за выклю́чэннем mit Áusnahme (G, von D)
выко́лваць áusstechen* vt
выко́нвацца
1. (ажыцявіцца) sich erfüllen, in Erfüllung géhen*;
2. зал. стан áusgeführt wérden; dúrchgeführt wérden; erfüllt wérden
выко́нваючы:
выко́нваючы абавя́зкі гл выканаўца
выко́рмліваць гл выкарміць
выко́чваць heráusrollen vt